HerreGUD vad fort det går med fixandet i Brån!

Ni är så duktiga och flitiga små myror :)

Tänk om ni kunde dela med er och skicka lite effektivitet hit ;D

 

Är det inte så?

Idag är väl sista dagen man får elda, enligt almanackan. Sen blir det för torrt, har jag lärt mig.

Det kan hända att jag har fel men nånstans bak i huvudet sitter det en gubbe och viskar.. så jag tror på honom tills motsatsen bevisas.

Vi har, dagen till ära, grillat och mått gott ute på altanen. Toknöjd, är väl ordet som beskriver min tanke bäst.

:)

Sedan tok vi oss en promenix till Frånö Folkets Hus och tittade brasan vi hjälpt till att bygga. För det kan ajg lova att det fanns gott om.. Rent och snyggt är det nu och skräpet är återbördat till jorden, skulle man väl kunna säga, eller hur?

Annars känns det bara som att jag är hemma och vänder. Jag hade oturen att ha kvällsjouren imorgon vilket direkt på en röd dag innebär att jag får jobba hela dagen. Och naturligtvis spendera natten på Hotel de la X-ray.

Yeey!

På somrarna sover man inte så bra därinne, då hela avdelningens luftkonditionering (tror vi) ligger därinne. Så stänger vi dörren, för att sova, så förvandlas rummet till en iskub.

Vi har ju älvkyla, förstår ni, och denna attans älvkyla är så otroligt effektiv att man skulle kunna tro att vi har vinter, året om!

Patienterna är toknöjda dock, när de får komma ner till oss, då avdelningarna är precis tvärt om. Hett som i.. brasan är det där. Hela sommaren.

Så... jag är väl nöjd egentligen, för vem vill jobba i en bastu...?

Men, för att återgå till min positiva inställning (märker ni sarkasmen...?) så gjorde denna älvkyla att jag drog på mig ytterligare en förkylning.

Dock inte speciellt allvarlig men jobbet blir tyngre när kroppen är fullt upptagen med annat.

Oh well, det är snart helg.

Då ska det grävas!

 

Ja, eller hur var det?

Jag ringde till Ögonmottagningen och bokade en "akut" tid då tårarna bara rann från mitt vänstra öga. Jag kunde inte komma före helgen så jag fick snällt vänta till måndag eftermiddag. Det gick ju bra, jag skulle ändå bara vara hemma så det spelar ju ingen roll. Lördagsnatten var ett helvete men helt plötsligt slutade det. Härligt!

Så jag avbokade tiden och tänkte att nu lever jag lycklig i alla mina dagar.. typ.

Tjohej.

Dagen efter trillade tårarna igen. Suck.

Så nu grinar jag och lider i tysthet för har det slutat en gång gör det säkert det igen.

Lipsill.

Men... jag kommer nog få krypa till korset och slänga fram några hundra för att få bukt med det på riktigt.

Jag ska först byta mascara, för jag tror inte den är så jäkla bra, den luktar nämligen väldigt starkt, och sånt är ju aldrig bra.

Jag börjar där. Punkt.

Annars då?

Jo, jag har gjort klart tavlan!

visst blev den inte så himla tokig?

  

Det syns att den är hemmagjord men den är gjord från hjärtat. Sånt gillas :)

Och jobbet går bra, trots förändringar i de högre makterna, vilket alltid resulterar i turbulens.

Men jag har min nybyggda starka mur jag kan plocka fram vid behov. Det är väldigt skönt.

När den är uppe hör jag allt med öronen, vad som sägs, men jag hör det inte med hjärtat, eller själen eller vad vi ska likna det med.

Jag är ju rätt....färgfull i mitt känsloarkiv, om vi ska säga så. Och jag suger åt mig som en svamp, av andras känslor, både bra som dåliga.

Så, när...klagandet sätter igång, och jag inte har förberett mig eller hur man nu ska säga det, sätter negativiteten fast sig som en igel och jag får svårt att skaka av mig den dåliga stämningen efteråt.

Men nu, med min nyupptäckta mur, sätter sig inte känslorna och jag bränner inte en ynka energiminut på sånt trams.

Den kan jag då lägga på saker som jag kan påverka.

Jag är otroligt nöjd med min nya "uppfinning" och den har skänt mig otroliga positiva effekter.

Vilket för mig till det jag nu har energi och tid till :)

Jag har ju nämligen fått ta över ansvaret på metodböckerna hos oss :) Skitskojigt!

Jag gillar nog det administrativa i det, variationer i yrket kan vi kalla det.

Jag älskar patientkontakten men ibland är det skönt att bara sätta sig ner och låta huvudet arbeta tills hjärnceller ber om nåd och låta fingrarna knappra på tangenterna som spöregn på plåttak.

Och jag gillar att diskutera med mina kollegor, KONSTRUKTIVT, om ideér och saker som kan förbättras.

Ibland är det ett väldans motstånd, vilket är mycket nyttigt att få uppleva och hantera, och ibland hittar man en bra lösning som funkar för alla som ingen helt enkelt har haft tid att komma fram till.

Spännande men samtidigt rätt tufft.

Jag har poat på rätt mycket ute på gården. Krattat och samlat ihop all kvist som knut röjt ner. Det är ohyggligt skönt när man ser den buskigaste av snurrigaste buske...eller träd, kapas ner och får börja om igen. Det är en fräsch känsla.

:)

Nytt. Rent. Lättsamt.

Och snart ska de stora projekten påbörjas. Fasadrenovering samt lite grävande runt grunden så inte allt regn studsar upp på väggen, som det har gjort hittills och resulterat i kökssvampar till brädor.

Not funky at all.

Och nej, jag har inte börjat måla mina lock än, som jag har sagt att jag velat göra länge nu. Men det är ju för attans kallt!

7 grader måste det vara och absolut inga minusgrader på natten, som det är nu..

Jag står verkligen och hoppar i startgroparna! Men det kan inte hjälpas...

Jag får gräva istället, för att stilla min renoveringshunger.

:)

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Helg!

Min enda helgdag, om vi säger som så. Det känns lite tungt faktiskt. Men jag har satt mig i den sitsen själv så det är bara att bita ihop och le.

Och idag åkte vi till Solle och köpte dynor till våra nya utemöbler :)

Såhär blev det:

 

Snyggt va??

Och såhär såg det ut när vi åkte och köpta möblerna i Övik:

 

Passande, eller hur...?

:)

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Och solen sken när jag åkte till arbetet imorse. Och tur var väl det, då kändes det inte lika jobbigt att kliva upp.

(om vi bortser från det faktum att jag inte kommer få njuta av det resten av dagen...)

Och jag har börjat odla mina fina kryddor! Jag känner mig så rik av att veta att vissa saker bara finns. Visst, man sköter om dom lite då och då men de finns.. och de växer hela tiden så man kan nästan säga att lagret är outtömligt.

Härligt!

Nu fattas bara mina hallon :D (jag vet inte var jag ska ha dom! )

 

Gräslök.

 

Oregano.

Jag hoppas appen till Bloggplatsen sätter igång snart. Då kan jag blogga direkt när jag tagit bilden, mycket roligare!   (med tanke på att jag skrivit på detta inlägg flera dagar.....)

:)

Vill ha!

Bokstavligen!

Men bara i det vänstra, då min tårkanal verkar vara tilltäppt.

Då borde det väl itne rinna tårar tänker ni, men jo det gör det. Och fråga mig inte varför för just den delen av anatomikursen ville inte klamra sig fast i minnet.

Så på måndag ska jag till ögonmottagningen och försöka åtgärda problemet. Och jag vill inte tänka på hur det ska göras för jag är rätt säker på att det kommer kännas.

Men allt är bättre än detta. Det är rent plågsamt. Huden nedanför ögat är så röd den kan bli och det svider och kliar samtidigt. Jag vaknar mitt i nätterna av att det kliar och vad gör jag, yrvaken? Jo, jag kliar och ångrar det i samma stund.

Så...måndag, härliga måndag!

Och jag fick vara ledig igår! Jag älskar lediga fredagar!

Eller ja, alla lediga dagar är väl underbara men det är ett visst skimmer över fredagar.

Så jag gjorde stan med Maria några timmar och mådde oförskämt gott :)

Sen tog jag ut mig på att klippa ner allt ris runt gården. Så det ser hyfsat stökigt ut här nu eftersom jag aldrig plockade ihop kvistarna. Men hör och häpna, det började snöa!

Suck. Kan det aldrig bli vår nån gång!

Men det var skönt att klippa ner allt som absolut inte hör hit. Som har lyckats växa upp under dessa år då det inte blev skött något alls här.

Nu ser det omskött och älskat ut här. Det gillas :)

För övrigt ska det bakas bagels här ikväll :)

Det ska bli kul då de är lite annorlunda än andra bröd. De ska ju kokas innan de gräddas :)

Därav den annorlunda konsistensen, för er som ätit det nån gång.

Och tavlan, som bara är en mening från att bli färdig, SKA färdigställas i helgen!

Nu ska jag sondera terrängen på nätet gällande badrumsinredning, för i Övik var det hyfsat klent med sådant.

Wish me luck!

 

Hoppas mina blir lika fina! :)

Härliga helg!

Att det kan vara så otroligt skönt att byta miljö, till något som är så omodernt och out in the open som buan är.

Men det är ju just det som är saken med buan, där sätts all stress på paus.

Ingen elektricitet, inget rinnande vatten och bara eldens sprak och ljusens fladdrande lågor.

Förstår ni varför jag kallar det Paradis?

Sen att blåsten vägrade ge med sig denna gång, det kan man väl säga bara är ett yttepyttelitet minus.

Man löser situationen helt enkelt :)

Dock är det lite svårt att klä sig när det blåser... kände jag. Så jag blev lite sjuk. Men men, det går ju över, bara man vilar, i sin nya soffa :D

 

Helgen började underbart, iochmed att Knut ringde när jag stod och väntade på bussen för att åka hem. Han hade nämligen tagit ledigt skärtorsdagen!

Så vi fick flera, flera extra timmar i ström. Yey!

Så, jag firade med att baka en Butterkaka undertiden mamma gjorde den supergodaste smörgåstårta jag har ätit!

Vi kan det här med sötslisk och kaloribomber :D

Skärtorsdagen inleddes med gofrukost (som vanligt) och en rush (också som vanligt) med att packa in i bilar och sista-minuten shopping (som ALDRIG behövs). Behöver jag säga att den här släkten är tokigt dålig på att samplanera matinköpen...?

Både jag, mamma och moster hade med sig MINST en back med mat...

För 3 och en halv dag!

Ja herregud.

Ja, och så kom momma på lördagen med ytterligare lite mat, till påskbuffén.. Inte underligt att man är matglad, såhär har det alltid varit!

Men gott är det, alltid!

Det var inte speciellt mycket snö på gården, fast det var rätt skönt på samma gång. Man behövde inte dra på sig skoterskorna så fort man skulle ut. Och skoterföret var tokbra!

 

Kan man annat än älska detta..?

   

En liten del av det snygga vindskyddet. Funktionellt!

Och det första som slog mig är att jag älskar gneket från vedbodsdörren. En lyckoboost som följdes av att tända den första brasan i storstugan. Lyssna på det första spraket och lukten av nävern. Och att lyfta på locket till vedlådan och se att den är full, med "eiltenne" överst. Så det vara bara att plocka fram och tända. Och som varje gång, hoppas att jag lyckats. Att jag inte packat veden för mycket så syret inte kommer åt eller packat för luftigt så att allt brinner upp innan nån riktig glöd tagit sig.

Dock var det Knut som fick "äran" att tända första brasan i år, men jag fick iallafall lukten och spraket :)

 

Vad är väl en påsk utan dessa vidunder?

Faktiskt väldigt tomt. Det kan jag erkänna, fastän jag blir tokig på att det ska köras ÖVERALLT!

Fast jag har kommit över det oroliga stadiet. Nu kör jag mer på "de är vuxna och de klarar sig själva ".

Oftast funkar det, ibland kokar jag.

Så kan det vara :)

Och vi har det absolut snyggaste påskpyntet!

Jag tror att det är jag och min bror som är skyldiga.... Men jag är inte säker.

Dock vinner de fortfarande priset för de mest personlighetsfyllda kycklingarna.

   

Och Tex, som för övrigt fick vara lös HELA påsken, har blivit knäpp. Antingen har Tivo, i smyg, ätit tik-hormoner eller så har Tex blivit bi, för han lämnade icket Tivos sida på hela helgen.

Ja, om vi räknar bort morgnarna där han absolut skulle följa med till dasset, och där sitta och vänta snällt utanför, tills man gick in igen.

 

Men han är bra gullig :)

Påskaftonen förflöt med massor av skoterkörning, iallafall för Emmas del. Jag tror det blev 5 mil, runt runt i en liten bana hon gjort strax utanför huset, vilket gjorde att vi hade koll hela tiden. Riktigt duktig var hon, och sakta och tryggt var det.

Och tipsrunda hade vi! Otroligt roligt och skönt att få komma upp och få röra lite på sig och även motionera huvudet. Jag, mamma och Anders vann storslaget med 6 poäng av 10 (hon gör det inte lätt för oss, moster...)

Och Kevin vann barnklassen, även fast Emma var bara ett poäng ifrån honom. Mina duktiga och härliga småkusiner!

(Kevin som är flera centimeter längre än mig....)

Och Härliga, fina Momma kom på besök också. Jag blev så glad när jag hörde att hon skulle komma dit då det aldrig blir av att åka ytterligare 5 mil när vi väl besöker ström.

Fast jag vet inte om jag ska känna mig trygg med varken mommas, stefans eller knuts bilkörning, då alla 3 trodde att det gröna ljuset sitter längst upp på trafikljuset...... ;)

Men tipsrundor är till för att lära sig nya saker, eller hur??

Och efter buffén fick jag och knut två förlovningspresenter! Två keramikmuggar med ett sött hjärta på (manligt va? ;) och en värmeljushållare i metall i form av ett ägg. Ihåligt sådant, förståss.

Värmeljushållaren ska tydligen vara en symbol för fruktsamhet så...ja, vi får väl se hur mycket sanning det ligger i det.

Momma åkte hem när det började skymma och kvällen avslutades med att jag och Emma spelade Ubongo och att vi badade i korvspadet en sväng. Dock avslutades det ganska fort för min del då vedjöborna tvärt började skjuta fyrverkerier och jag kvickt fick hoppa ut från tunnan för att snabbt som attan ta in Aikon. Han är nämligen livrädd för fyrverkerier och blir vettskrämd på ett litet kick. Så var även fallet denna gång men nu blev även Simba toknervös och där fick jag sitta och blåhålla fast honom undertiden mamma tog in Aikon i huset. Simba fick sitta ute stackarn, då Aikon och Simba inte riktigt går ilag, om vi uttrycker det snällt.

 Ubongo, för övrigt, är ett Tetris-spel kan man säga där man ska fylla olika mönster med tetrisliknande figurer, allt på tid. Riktigt roligt och Emma är riktigt vass på det! :)

Denna dag hade jag även ett djupdyk. Jag hade ingen möjlighet att hindra det då jag inte märkte att det kom. det krävdes bara en liten, liten trigger och så var jag där igen. Jag lyckades inte ens fejkskratta bort det, som jag nu lärt mig brukar funka.

Vilket gjorde att jag blev förbannad på mig själv. det är ett fruktansvärt slöseri med tid och dessutom värdefull sådan, när jag nu var i buan med den bästa släkt man kan ha. Jag har försökt analysera bort det och försökt göra det så lite smärtsamt som möjligt och det enda jag kan komma fram till är mina ihopfantiserade krav inte stämde in på verkligheten. Igen. Och att två småsaker var triggern. Och som vanligt var de så löjligt små så det är pinsamt att ta upp. Men Ingmarie ska få hjälpa mig förstå och förhoppningsvis hjälpa mig att kunna hiva iväg de små förbannade triggrarna ner i det djupaste hål jag orkar mana ihop. Därefter ska jag hälla den starkaste ihopfantiserade cement NÅGONSIN över skiten och borsta dammet från axlarna och gå leende därifrån.

Tycker ni jag tar i?

Irriterande rat, säger jag att det är och jag är less på att mina bästa tillfällen i livet förstörs av påhittat tjafs.

Åter till roligheterna!

Nu är vi på G!

Det är Påskdag och vi står i startgroparna till en fisketävling i Mickeviken, bara strax bortanför oss och hela "envågens kommun" är bjudna dit!

Här står vi och darrar av positiv stress i väntan på moster som springer emellan husen för att göra sig redo för avfärd. Det är nämligen hon som är sist och det är 10 minuter till startskott!

När vi och våra 5 skotrar tog oss iväg såg vi att Ers också stog i startposition och väntade på avfärd. Erikssons hade åkt samtidigt som vi och det var ett riktigt hejdundrande motordån över hela envågen!

Brasan var tänd och alla stod ivrigt och väntade på att få börja borra vinnarhålet!

Vid slaget Tolv myllrade det av ivriga pimplare och isen nästan vibrerade av allt borrande. Utrustning lånades ut till de stackare som inte hade några spön med sig alls (jag och knut bland annat...) och till slut var det liggunderlag med förväntansfulla vinnare över hela viken.

Jag tror det bara gick 5 minuter så  drogs den första fisken upp!

Micke hade fiskelyckan med sig och det var även han som vann hela tävligen i år, tillsammans med Kevin som vann barnklassen.

Micke fick 4 firrar, Kevin också. Båda två hade en större fisk och 3 mindre. Vi andra fick kanske ett napp eller två men inget mer.

Nästa år hoppas jag att det blir lite mer utspritt så det blir lite spännande!

   

Vädret skiftade häftigt och det både snöade, blåste och sken sol om vartannat.

Det är riktigt spännande att kikpimpla!

 

Kevins vinnarfiskar!

Efter prisutdelningen, bestående av godis och....vuxengodis.... fick vi lite mat och minglade runt en sväng, bara mådde onödigt gott helt enkelt. Folksamlingen började spridas ut och vissa åkte hem. Precis innan vi skulle åka tillbaka bestämde sig mamma för att bara prova, en sista gång, bara på skoj.

Håkan ropade skämtsamt till henne att tävligen är slut sedan länge och iochmed att hon lagt ner kroken fick hon en fisk!

Långnäsa ! Haha!

Och somliga förlorare (läs pappa och thomas....) påstod att det var fiskevattnet det var fel på (aint it always..?) och att det skulle provas ute på skäret. Hur som haver var vi ju tvungna att följa med, nyfikna som vi var!

Pappa ger sig ju inte förrän han fått en fisk!

Jag, knut, kristina, mamma, pappa och thomas drog ut till skäret och spänningen var åter ett faktum.

Det som följer är en episod av tokhärliga skratt och ett komiskt par av fiskare som borrar ett antal hål för att lyckas hitta på de stackars fiskarnas tillhåll.

Men lyckan var stor, när thomas var först med att dra upp en liten guldbit (liten var det ja....) men ve och fasa, spöt gick sönder!!

Pressen ökade ytterligare på pappa som gav sig den på att en fisk skulle upp ur hålet, så var det bara!

Efter ytterligare minuter av både skratt, och en kopp varm oboy för oss som åskådade, nappade äntligen ytterligare en liten fisk, även här hos thomas, som naturligtvis fortsatt fiska med ett trasigt spö, bara för sportens skull ;)

Även denna gång var det högljudda glada tillrop.

Slutligen hittade en vilsen liten skrutt även till pappas spö som inte kunde ha sett lyckligare ut om fisken vägt 1 kg eller 1 hg :)

Lyckan var total och så även de högljudda tillropen. Men nu kände vi att snålblåsten letat sig in i kläderna så hemåt bar det. Där satt de och eldade i godan ro och hade inte alls missat att vi fått fisk ute på skäret. Det hade hörts väldans tydligt!

:)

" Scchh! Skrik inte så mycket ! Man kan ju tro att vi fått fisk! "  :D

 

Vi lagade mat och hade otroligt roligt resten av kvällen. Karlarna badade tunna när mörkret lagt sig och knut hittade inte hem i sängen, eller in i kalsongpaketet. Men en eloge ska han ha som hittade Anders, som gömt sig i vedboden strax före thomas och knut kom hem från grannarna och helt plötsligt dök upp bredvid Knut som satt på skotern. "Aanders! Jag har hittat dig! "

Och stackars thomas som trodde pappa och Co. komplottade mot honom i groggdrickandet och påpekade att virrvarret av jackfärger som snurrade omkring honom var förvirrande!

Det är synd såna här gånger att jag inte kan berätta alla saker såsom de berättades, det var hilarious!

Man har otroligt roligt i buan :)

 

Det var frostigt och fint när vi vaknade på annandagen. Mest troligt är det därför jag är hemma och snörvlar nu också eftersom jag inte hade vett att stänga sovsäcken.

     

Vi fick vackra rosor av Momma som tyvärr fick komma tillbaka till naturen när vi hade städat klart och skulle åka hem.

Ja, där har ni min Påsk :)

I det stora hela iallafall. Jag skulle nog kunna sitta och skriva ner allt möjligt men det hade nog inte varit lika roligt att läsa, tror jag. Iallafall så har jag inte tid, även fast jag är hemma och är sjuk.

Just nu sitter jag och grämer mig lite över fasadstressen. Jag läste nyss i Villaägaren att målning HELST ska vara klar till midsommar.

Till midsommar?? Det är toknära dit! Jag har inte ens börjat måla locken som ligger i garaget..

En sak i taget nu... andas....

Minusgraderna på nätterna måste försvinna först. Men det är inte långt bort till dess att vi iallafall ska börja riva ner ribben och de brädor som är förstörda av fukt.

Ikväll kommer Anticimex och ska besiktiga huset. Läskigt.

Tänk om de hittar något som åtgärdas Pronto! eller att huset är fallfärdigt, eller nåt sånt.

Målar jag fan på väggen?

Mja, jag kan nog hålla med.

Oh well, jag ska skriva klart inköpslistan och bränna färdigt min helgunderhållning, jag ska nämligen arbeta.

Och jag ska inte köpa med mig en endaste godisbit!

Jag ska ha med mig mango och mörk choklad för att döva suget om det kommer. (jaa, jag vet att mörk choklad är godis....Men det räknas inte! )

Så so long darlings!

Denna dagen är inte rolig för en lättlurad Malin.

 Jag får passa mig lite extra idag helt enkelt.

Men egentligen är det faktiskt bara en helt vanlig söndag. Jag struttar omkring i huset och plockar på överallt. Tvättar, planerar och försöker slappa lite samtidigt. Lyckas man med det tro??

:)

Just nu sitter jag och lyssnar igenom en hel drös med skivor för att bestämma vilka som ska få en plats ute i bilen. Man måste förnya lite ibland, speciellt nu till påsk!

Då ska humöret vara på topp, från avresa till hemresa :)

Skönt med kort vecka. Jag är nämligen ledig på torsdag då jag egentligen skulle ha arbetat hela påsken (Tack Carina!) så det är inte speciellt gruvsamt just idag.

Och efter påsken... då sätter hela karusellen igång igen. Då ska ribben rivas ner och fasaden ska tvättas och torkas ordentligt.

Vi var och köpte färg igår och jag hade glömt hur attans dyr färg är!

Ångesten tog tag i strupen ett tag.. Men det måste ju göras. Det kommer bli så himla snyggt när det är klart :)

Jag har ju alltid sagt att jag tycker det är roligt att "hålla på", med olika saker. Vilket visserligen är sant, men jag hatar att pyssla med dyra saker.

Badrum, kök, större projekt som tar lite längre tid och som suger ur plånboken med småsummor då och då.

Nä, såna saker ska bara röjas ur vägen. Göras klart och...bara vara klara.

Så billigt som möjligt.

Jag har aldrig varit så att det får kosta vad det kosta vill. Det ska funka, praktiskt, och så ska det vara fräscht.

Marmor eller kakel är inget som kommer in i mitt hem. Om vi bortser från kökskaklet, det sitter redan där! ;)

Jag hoppas Bosse kommer och kikar på vårt badrum snart så man får domen och kan börja smälta tanken att behöva låna till det. För det "måste" göras.

Vuxenliv.  Hade vi lektioner om sånt här på skolan? Prioriteringar och sunt förnuft.

Nej just det, det var ju livets skola det ja.

My bad!

Det ska iallafall bli skönt att komma igång tidigare i år och kanske få ha lite riktig semester i slutet på sommaren.

Igår var jag på fest med jobbet!

Vilka tokigt underbara arbetskamrater jag har :) Vi fick en trerättersmiddag ute i garaget för att fira att Håkan jobbat 30 år där. Tiden går så fort!

Temat var 50-60-70 tal och alla hade lagt manken till och klätt ut sig. De var så söta så ;)

Plastörhängen, boogiewoogieklänningar, scarfar och polotröjor.

Och så nbaturligtvis musiken! Även den var från dessa årtal så jag mådde riktigt gott!

Det slog mig att jag kände igen mycket av musiken, trots min ålder, så jag antar att jag får "skylla på" pappa och mamma där.

Runt halv tolv åkte jag hem, mycket nöjd och glad.

Och i september hoppas jag att jag kan åka och se Nickelback!

Jag ska undersöka biljettpriser och möjligheter till sällskap och sovplats. Yey!

Förhoppningsvis blir det min första konsert :)

Om vi inte ska räkna Millencolins spelning i....Övik? var det där månn tro? För det kan väl inte ha varit Skellefteå?

Jaja, jag minns inte så mycket därifrån så det spelar ingen roll.

Nickelback, det kommer bli riktigt häftigt!

Det känns som att jag har kommit in i ett otroligt roligt kapitel i mitt liv. Ett kapitel där det händer massor med stora saker och där jag får utrymme att utvecklas, eller jag kanske ska säga att jag tillåter mig själv att utvecklas..

The best is yet to come

 

Nu ska jag fortsätta mitt sökande efter en sommarjacka och lite skor.

Sen blir det lax som ska gravas och en tavla som ska målas färdigt :)

Tjing!