Och den var full av mycket trevligt besök hos Kerstin. Livet känns bra mycket tryggare och ljusare när man har vänner som man kan skratta med och känna sig jämbördig med.

Ja, när man känner sig som sig själv helt enkelt.

Det har inte alltid varit så för mig så jag är mycket mer tillfreds nu.

Och så har jag varit data-hacker. Eller lur-hacker, kanske är mer rätt term.

Pappas telefon tjorvar så då får Support-Malin rycka in.

Nytt simkort, men information från det gamla. Klart och betarrt.

Och så en nödvändig uppdatering på den då förståss.

Imorgon blir det frissa-dags för min del och Isabelles första dag utan varken mamma eller pappa.

Vem ska barnvakta?

Jo, moffa!

Och jag tror att det kanske kan gå ganska bra (hoppas, hoppas, hoppas), då hon idag inte gjorde annat än log och skrattade med honom.

Kan iofs bli helt annat ljud i skällan när mamma inte är alls i närheten....

Jag överväger fortfarande att ta med henne, bara för att inte traumatisera både morfar och barnbarn....

Det är riktigt roligt att göra en tripp alldeles själva.

Det är lättare på ett sätt. Nu VET jag att det är bara jag som ansvarar för Isa och allt runt henne. När Knut är med går man och tänker att " Vi delar väl på ansvaret..?" och så glöms något eller så tycker man att "nu är det snedfördelat här, ta lite ansvar nu!" .

Bedrövligt, i know.

Men så funkar det Olssonska kontoret.

Sitter och lyssnar på musik (händer inte speciellt ofta nuförtiden) och klurar på dopet.

Ingenting är bestämt än men det är skönt att kllura litegranna så att allt inte sköljer över en och blir övermäktigt.

Så jag klurar på vart man kan hålla till med fikat och VAD man ska fika och vad som kostar..

Det ska bli lite spännande iallafall :)

Och Isa fortsätter att amma mindre och mindre. Det är väl lättare att äta ersättning antar jag. Och jag jobbar på att inte känna mig mindre bra som mamma. Det går ganska bra... det dippar ibland men jag återfår vettet ganska fort ändå.

Nä..men nog om detta. Jag har sömn att försöka se efter.