Ja. .det snöar :) Happy Happy

Men nej, jag har inte bakat några och nej, jag är absolut inte sugen heller.

Inte för att de inte är goda, naturligtvis... men kläderna passar inte längre och jag känner mig allt annat än attraktiv.

Så...det är väl det enda positiva med att amningen inte funkar... jag kan äta LCHF.

Och så kan jag ha vilken BH jag vill :P

Jag är lite trött på min livssituation..på några sätt.

Jag lever definitivt inte som jag alltid trott att jag skulle leva.

Aktivt.

Och hälsosamt.

Och det naturliga är förstås att det börjar kännas. Både i psyke och i kroppen.

Och jag undrar vad faen det ska krävas för att jag ska leva såsom jag tänkt att jag ska göra... Ni ska inte tro att jag inte provat.

"Du har inte provat hårt nog".. nä, det är väl kanske sant.

Uppenbarligen eftersom det ser ut som det ser ut.

Usch säger jag bara. Usch.

Och just nu sitter jag helt ensam på övervåningen.. Resterande familj ligger och sover...

Men imorgon blir det resdag!

För då ska vi till ström för att fira Doris blir 70 :)

Blaha blaha...känns det som just nu. Så...det kanske räcker för idag.. Medans humöret fortfarande är ljusgrått.

Cheerio miss sophie!

Oookej.. its been a while.. As always pysslar jag med alldeles för mycket samtidigt.

Jag har börjat måla de bruna detaljerna i trappen, bara för att jag avskyr det bruna. Vi kommer säkerligen inte byta mattan men det blir ändå mycket, mycket fräschare med vitt.

Mattan? Ja den är härligt ful-orange. Med bruna avslut, naturligtvis.

(i am NOT loving it ).

Men det känns bra. Vulkanen inom mig får inte utbrott lika ofta om jag pysslar litegrann här och där.

Visst låter jag som en dröm ? :D

Min blogg har förvandlats från en renoverings/bak-blogg till en Isabelle-blogg.

Men jag kan inte hjälpa det, hon är ju det bästa som hänt mig :)

Här kommer då lite söta miner hon har för sig:

 "Pratar du med mig? Jag undrar vad dom säger när de tittar på mig och pratar så mycket.." 

Jag höftade här men det blev så himla charmigt och det är nog enda gången jag lyckats fånga hennes stora leende :)

"vad är det för stort öga som stirrar på mig??...jag stirrar tillbaka! "

Hårdrock!

Jag älskar hennes händer. Jag kan hålla på med dom forever and ever. Samma sak med hennes fötter.. Så fina.

Innan vi åkte till strömsund hade hon börjat upptäcka sina händer. Ge dem några blickar och sen var det bra.. och när vi var i ström provade både gammelmormor och mormor att hänga saker framför henne.

Och jäklar vad fort det gick!

Hon fokuserade som aldrig förr och man såg verkligen hur gärna hon verkligen ville ta tag i den där attans nappen som dinglade framför näsan hennes!

Nu var hon alltså 2 månader och tre veckor. Min stora tjej!

Och hon blev så himla trött första gångerna så det gick åt mycket energi av att försöka få händerna att göra som hon ville.

Jag lyckades få allt detta på kort!

Det är bra märkligt...hur lycklig man kan bli av att se ett sånt tydligt steg i utveckligen. Så jäkla häftigt.

Så fokuserad !

Vi har inget babygym så..man tager vad man haver! Momma är hemskt fyndig med en gardinstång och tjocka faktaböcker :)

Isa morgonhumör är absolut bäst så då passar vi på att mysa med momma. Recept är väldigt intressanta :)

Och så ska man hålla sig ajour med omvärlden.  :)

Efter maten infaller paltkoman... Sååå avslappnande att sitta hos momma då....

Höstpromenader måste vara de absolut härligaste. 

Här önskar jag att jag hade kunant mer om kameran och om att ta bra kort för det såg så häftigt ut i verkligheten. Lyckades inte riktigt fånga det dock..

Jag hoppas ni ser vad det var jag tog kort på ;)

Ledtråd: tänk dött, men ändå levande....

  7

Isa älskar att stå. Det är då hon mår som bäst. Sitta i knät kan man bara göra då man nyss har ätit eller är nyvaken..och då bara en stund.

Nä, hon är ju ingen bebis heller! :)

Snart blir det strömsundsresa igen. Och då massa skoj!

Hon är allt och lite till men hon är inte lättsam nattetid.
Det är fortfarande ett mysterium, att få henne att sova stött efter klockan två. Hon gnussar och gnussar och tappar nappen och gnussar lite till.. tills hon bestämmer sig för kliva upp. .nånstans mellan fem och sex.
Inatt vaknade hon 00.40 och somnade 02.30
Trött mamma? Jajamen.

Och idag fick hon sin första spruta.
Åh fy vad det gjorde ont i mammahjärtat!
Hon som var så himla charmig, go och glad. ..och så sticker några elaka tanter vassa nålar i benen..medans mamma håller fast!
Ingen kan man lita på. .stackars lilla tjej.
Men. .det är ju av godo. .
Men ett sånt tydligt panikartat smärtskrik vill jag inte höra igen..Knut får gå nästa gång ;)

Sitter i planerartagen här hemma. Mycket trevligt och jag börjar komma till några beslut iallafall.
Och detta gäller då både inredningsplaner som firarplaner :)
Roligt roligt!

Nä men några få timmars sömn kommer väl till pass?

Och den var full av mycket trevligt besök hos Kerstin. Livet känns bra mycket tryggare och ljusare när man har vänner som man kan skratta med och känna sig jämbördig med.

Ja, när man känner sig som sig själv helt enkelt.

Det har inte alltid varit så för mig så jag är mycket mer tillfreds nu.

Och så har jag varit data-hacker. Eller lur-hacker, kanske är mer rätt term.

Pappas telefon tjorvar så då får Support-Malin rycka in.

Nytt simkort, men information från det gamla. Klart och betarrt.

Och så en nödvändig uppdatering på den då förståss.

Imorgon blir det frissa-dags för min del och Isabelles första dag utan varken mamma eller pappa.

Vem ska barnvakta?

Jo, moffa!

Och jag tror att det kanske kan gå ganska bra (hoppas, hoppas, hoppas), då hon idag inte gjorde annat än log och skrattade med honom.

Kan iofs bli helt annat ljud i skällan när mamma inte är alls i närheten....

Jag överväger fortfarande att ta med henne, bara för att inte traumatisera både morfar och barnbarn....

Det är riktigt roligt att göra en tripp alldeles själva.

Det är lättare på ett sätt. Nu VET jag att det är bara jag som ansvarar för Isa och allt runt henne. När Knut är med går man och tänker att " Vi delar väl på ansvaret..?" och så glöms något eller så tycker man att "nu är det snedfördelat här, ta lite ansvar nu!" .

Bedrövligt, i know.

Men så funkar det Olssonska kontoret.

Sitter och lyssnar på musik (händer inte speciellt ofta nuförtiden) och klurar på dopet.

Ingenting är bestämt än men det är skönt att kllura litegranna så att allt inte sköljer över en och blir övermäktigt.

Så jag klurar på vart man kan hålla till med fikat och VAD man ska fika och vad som kostar..

Det ska bli lite spännande iallafall :)

Och Isa fortsätter att amma mindre och mindre. Det är väl lättare att äta ersättning antar jag. Och jag jobbar på att inte känna mig mindre bra som mamma. Det går ganska bra... det dippar ibland men jag återfår vettet ganska fort ändå.

Nä..men nog om detta. Jag har sömn att försöka se efter.

Dagarna flyter bara ihop nuförtiden. Var det Måndag..? eller onsdag...nä just det, det var ju lördag.

Fast...jag har ju lördag varje dag :) Tills jag börjar jobba igen 7 januari.

Det är så sant som det är sagt, livet blir väldigt annorlunda när man får barn..

Aldrig sovmorgon men jag får alltid ett bländande, hjärtsmältande leende klockan 6-7 på morgonen.

Mycket tassande på nätterna...hon sover så oroligt just nu....vilket resulterar i trötta dagar och noll energi.

Men samtidigt har vi väldigt roligt på dagarna så det väger upp det mesta.

Ingenting är härligare än när hon tittar mig djupt i ögonen och skrattar..

Jag har lite svårt att ta mig från huset dock. Jag vet egentligen inte varför, vi klarar oss ypperligt själva och hon är hemskt lättsam. När hon inte har skrikperioder...som just nu....

Hm...det är väldigt märkligt. Huvudet är osedvanligt tomt. Inga djupa funderingar, inga särskilda tankar som vill sättas på pränt..

Känns konstigt.

Tomt.

Och så har jag nog bestämt mig för att allt inte ska skrivas här...trots att det skulle vara bra skönt att bara få ur sig saker och ting.

Just nu är det BVC-besöket på måndag som hägrar. Jag hoppas verkligen att Isa har börjat gå upp igen. Hon har börjat vägra amma då och då och det är lite märkligt så det ska vi också diskutera..

Och det, ska ni veta, kändes mycket mer än vad jag trott att det skulle göra.

Jag kände mig så...dålig...som inte kunde ge mig eget barn mat. Näring för att växa.

Istället för riktig mat från mig, fick hon pulver uppblandat i vatten.

Nä, det kändes skitdåligt.

Hon bara skrek och skrek, tårarna bara rann och hon blev så trött.

Nu har jag vänt tankarna och blivit vän med ersättningen vilket också gjorde att jag släppt tvångstankarna med amningen och nu äter hon som vanligt igen.

Kroppen är en väldigt invecklad pryl..

Men!

Den dagen vi bor i ett hus som vi trivs i båda två...då ska jag skaffa ett körsbärsträd.

5 saker måste jag ha i min trädgård:

Svartvinbär

Jordgubbar

Blåbärsbusken från momma

Hallonbusken från momma

och ett Körsbärsträd.

Då är mitt drömhem komplett.

Nu ska ni inte tro att jag är materialistisk, men jag utgår från att Knut och Isa alltid kommer vara i min närhet.

Jag får såna ångestglimtar ibland... när jag inbillar mig att de inte kommer vara det men efter ett tag lyckas jag trampa ner dom och poff! så är de borta :)

Jag längtar efter vintern!

Och det bara för att jag vill ha det kallt. Jag är tokigt less på den här hettan.

Vårt hus är visserligen väldigt varmt men det måste väl bli bättre när det är -30 ute...?

nämen lite mys med knut innan det blir godnatt.

Hm...inte visste jag att jordgubbar även vill växa i september. Busigt :)

Lillsnuttan ligger och snusar gott i vagnen så jag passar på att njuta av höstsolen ute på verandan med ett glas nyponsoppa.
Varför just nyponsoppa? Jo, det påstås göra isas mat bättre..fetare och mer näringsrik så jag provar!
På måndag ska vi till Bvc igen för att väga och prata lite.
Jag hoppas det blir bättre snart...

För övrigt så blir det en strömsundsresa på tisdag. Det ska bli skönt med lite miljöombyte..även fast det bara blir jag och Isabelle.

Och så blir det ett frissabesök för min del. Det är efterlängtat! Även fast det känns lite för spännande just nu med Isabelles svängningar i både mat, humör och sovtider..
Man ska inte jämföra. ..Man ska inte jämföra. ..

Nä. Nog för idag.

Vilka känsliga läsare jag har ;) Lät inte blödande hjärta gott??!

För övrigt så har denna dag varit riktigt skitkass. Så helst vill jag bara stoppa ner den i en trång låda, banka igen den, tejpa överdrivet och slänga den i soptunnan.

Isabelles kurva dalar, hon skriker mer och sover sämre. Hon skrek otröstligt hela vägen till bvc idag och jag gick igenom hela stan (fråga inte varför).

Så nu blir det till att verkligen ha koll på hur jag äter och samtidigt ge lillsnuttan tillägg.

Och hemma blev det inte så mycklet bättre så näe, den här dan ska jag glömma.

Men jag fick prata med emelie ett bra tag, det kändes mycket bra :)

Jag har färdigställt mitt lilla miniprojekt iallafall. Jag var ju så trött på allt burnt här i huset om ni minns?

Så..jag tog och målade den bruna fula dörren i hallen... och det blev såhär:

Bytte handtag gjorde jag också..så de matchar förståss ;)

Så nästa månad( utbetalning från FK) blir det till att måla det bruna i trappen :)

Skojigt!

Härligt när man ser förändring och har sådana projekt som man kan göra färdiga utan att fingarna ska blöda och håret ska falla av.

Nähä jaha, om man kanske ska ta tillfället i akt och sova en stund.

Toddelou!