Alright, bilder på vårt hus är efterfrågat, jag ska ordna detta snarast möjligt :)

Just nu är det jour som står på schemat. Förhoppningsvis inte lika traumatiskt som det var förra gången (morrar åt lata, oempatiska stafettläkare...)

Nu har vi enbart bra radiologer så det borde bli bra.

Lite bilder kanske??

Jag har ju gjort en weekend i strömsund alldeles nyligt och där ska ni veta, fick jag uppleva saker jag aldrig gjort förut (är det inte alltid så, förresten...? vi lever ju inte livet i repris menar jag....)

Hela helgen hade underbart fint väder men eftersom vi inte hade någon skoter med oss fick vi snällt stanna kvar på hemmaplan. Men vackra vinterdagar kräver en riktigt bra grop! Där kan man sitta och lapa i sig sol och massa god mat :D

Och det ska ni veta, är vi riktigt bra på :)

Pappa gjorde förarbetet, sen for han och knut på skotercross medans jag och mamma åkte ut på byn och lallade på litegrann. Planen var att vi skulle handla inför middagen och sedan fika på Saga, för det var så länge sen jag var dit plus att det är så attans mysigt där :)

Men, eftersom båda mamma och jag har Demens Light så kom vi på detta när vi stod i köket och hackade ingredienser till maten..

Vi var lika glada för det :) Det blir en annan gång helt enkelt!

Lagom långt bort från husets alla bekvämligheter :) (först och främst, toaletten!   ;)

Vovvarna var med, fast på distans, vilket inte var så populärt så en och en fick de vara lösa en stund var. De är lite luriga dessa små ullisar och kan få för sig att göra en lov runt samhället eller rent utav göra storvägen ett besök mitt bland alla bilar... Så en och en är absolut bäst just nu, då kickar iallafall inte grupptrycket iväg dom.

Simba tyckte det var tokhärligt att få vara lös och springa i alla skoterspår.

Här förstår ni... är en del av vår middagsmat... Vad tror ni att det är??

Det är ingen vanlig gammal älg här inte, och inte heller nån surbjörn :)

Nä, här har vi prima Krokodil, flashig Struts och energisk Känguru! Det ni :)

Det var riktigt roligt att smaka något exotiskt, för det här lär vi nog inte få smaka igen på ett bra tag. Min bror såg otroligt skeptisk ut när han smakade, han trodde nämligen inte på oss de första 5 gångerna vi sa vad det var.. Jag hann aldrig föreviga ansiktsuttrycket men det var obetalbart :)

Vad smakade det då?

Thjaa.. Krokodilen var väldigt märklig i smaken.. Lite dy, lite fick, lite....viltaktigt på nåt viss och jävligt seg. Kötet for åt alla håll så det fanns inte en chans att kunna få det mört, på något sätt.

De andra två smakade lite som älgkött faktiskt. Det ena smakade dock inte speciellt mycket men det var väldigt mört.. Vi vet nämligen inte vad som var vad. Förpackningen förtäljde inte detta.

Men skoj var det. Det är inte alla som kan säga att de ätit krokodil :D

Efter den "vilda" middagen åkte 90 % av oss till isracingen. Pappa fick inte med sig mamma, trots hundvalpsögon, tjat, övertalande på vuxen nivå och retsticke-metoden. Nej, vi blev bara 5, så var det med det.

Och så attans spännande var det inte. Det var på någotsånär nybörjarnivå så det gick inte speciellt fort och det varade inte så länge.

Vilket förde med sig att jag och Kristina stod och pratade om systemkameror och bildtagning i allmänhet istället för att koncentrera oss på racingen.

Mycket trevligt :)

Vilka bra bilder jag tar, eller hur??

:)

Solen tillsammans med snö är väl det mest vackra som finns?

Den dagen jag har en riktig kamera. och kan avända den ordentligt, så blir det många snöbilder, det kan jag lova.

Eller hota om... det blir väl inte så skoj att se snö vareviga dag, speciellt om det har snöat HELA vinterna och du har fått skotta varenda dag... ;)

Det struntar jag i, du får väl blunda!

:)

Sitter för övrigt på jobbet och fördriver tiden litegrann. Det är oroväckande lugnt....

Det blir väl till att kliva upp inatt, kanske?

Sista dagen med vår röntgenstudent imorgon. Hon har varit så duktig och sugit i sig vår snack som en svamp. Roligt men otroligt jobbigt för oss som ska lära henne också.

Hjärnan känns som gröt på fredagseftermiddagarna.

Och det har även känts väldigt... konstigt att vara den som lär ut. Det känns ju som att det bara var förra måndaden jag var ut och var den som skulle läras.

Jag hoppas iallafall att hon varit nöjd och om det nu var något som var tokigt, att det kommer fram så vi kan utvecklas som lärare :)

Hopp och hej, vi hörs nästa sväng!